Ny dag!

Idag har mannen tagit med båda barnen hem till farmor och farfar. Tanken var först att de skulle komma hit, men så blev det ändrade planer och vips sitter man ensam hemma en söndag. Hade jag haft en gnutta energi i kroppen så hade jag använt dagen till att plugga, städa, ta en långpromenad, ja se det finns massor som skulle behöva bli gjort. Men energi lyser med sin frånvaro och jag har i stället ägnat hela morgonen åt att gråta, gråta för jag är så orkeslös. Kan låta både märkligt och tråkigt, men så blir det visst när orken tar slut...

Tid

Alla bloggar, ja, kanske inte alla men många gör det. Det känns faktiskt lite sent att börja nu. Hade inte alls tänkt börja blogga, frågan är om jag överhuvudtaget har Tid. Allt tar Tid, barnen, skolan, hemmet... Det fanns en Tid när jag inte visste vad jag skulle göra med all Tid jag hade till förfogande, den Tiden är förbi. Jag saknar den inte, men önskar ändå att jag hade mer Tid att bestämma över själv.

Sen är ju frågan, vem vill läsa min blogg, när det redan finns en uppsjö av bloggande småbarnsmammor? Kanske bloggar jag för att familjen som vi inte har möjlighet att träffa så ofta ska kunna läsa om vad som händer i våra liv... Men då måste jag ju berätta att jag startat en blogg.

Kanske är det ändå så att Tiden inte räcker till för annat än barnen, skolan hemmet...